Med lite insperation från
Muppesan. Här kommer mitt år:
Januari började med en halvfärdig teaterkostym och mycket flummande tid framför datorn. Det blir så när man går på distans. Ja, för er som inte vet, så gick jag ett år på folkhögskolan i Kalix och pluggade teaterkostymör. Vilket helt enkelt är den som designar och syr upp kostymerna till teatern.
Dagarna gick och nästa teaterkostym kom, och vi åkte till Lalandia. Ja, jag och familjen och Svedala. Ja, moster plus resten av familjen. Jag började oxå blogga av någon anledning. Jag kan ännu inte komma på någon med anleding än att det ska vara som ett extraminne för mig själv. Att andra läser kommer bara på köpet.
Med en vecka kvar innan KodachiKun så fick jag för mig att cosplaya. Ja, vi tar den enklaste möjliga cosplayn som jag kan komma på: Haruhi Suzumiya. Ja, det gick i alla fall bra, och jag var rätt så nöjd, även om jag var tvungen att vara på scen. Ja, jag är en scennörd.
Veckan efter staplar jag runt på skyhöga klackar på Ystads kullersten, och promotar Hinata-sou. Inte bara att jag inte kan gå i klackar, jag har även min lolita-kjol. Det var verkligen några som tittade lite extra på en där man gick runt. Åter till Hinata-sou. Det här var något som jag och några andra kom på. Det var helt enkelt en fusk-cirkel om Japan. Allt från cosplay (min del), språk och mat till animemaraton och tipsrundor. Jag tyckte att det här gick rätt så bra, och om vi skulle göra det igen, så skulle det blir ännu bättre. Tro mig!
Våren fortsätter och jag fortsätter med min vardagscosplay. Jag tror nästan att det bara är jag som håller på med det. Åtminstonde i det namnet, det finns i alla fall med på google. Sök bara, och jag dyker upp!
Juni kommer och jag ligger på tåget till Stockholm. Påminn mig om att aldrig åka nattåg till Stockholm igen. Det ända man gör är att rulla runt på britsen. Väl i Stockholm så möter man några från klassen. Ja, jag gick fortfarande i skola vid den här tiden. Det blir kostymuppvisning, och man jämför olika ideér men varnandra. Man lär sig mycket, och hittar till nya affärer. Efter Stockholm blir det studenten i Ystad, där flera kompisar tar studenten, och man springer runt på fester till sent på kvällen.
Dagen efter börjar en tung dag på Tosselilla, där resten av sommaren tillbringas. Ja, jag kan nästan säga att jag levde på Tosselilla från den dagen. Det kändes i alla fall så, särskilt nu när jag tittar tillbaka. Det var hårt arbete och vissa dagar visste man varken in eller ut, men det lönade sig i slutändan när man flyttade och hade råd med hyran.
Augusti var lite lugnare och man lyckade övertyga hyresvärden att man var student och ville flytta in. Tosselilla tog slut för min del och jag fyllde år. Det är sällan jag har haft så mycket folk hemma, vi satt till och med på mitt rum. Det är sensation. Kvällen gick bra, och man sprang runt som en halv dåre och försökte prata med så många som man kunde. Dagen efter så hade man ett långt samtal med Muppe som kom och grattade. Vi hade inte träffats på flera år (jag tror att vi kom fram till två och halvt, men inte helt säker). Jag vet inte hur många timmar vi satt där, men det var inte vid många tillfällen det var tyst.
Efter några dagars vila, så var det dax. Att inspektera lägenheten i Borås. För att det var där jag kom in på bibliotikarielinjen. Ja, efter ett besök i Gabbes lägenhet i Skara, så blev det GeKås i några timmar, och ett snabbt besök i lägenheten. Den var stor. Ja, hela 64 kvm. Och jag gillade den! Nå, snabbt hem med tåget och börja packa. Ja, vi packade i en hel dag, och då fanns det ändå mycket mer att hiva ner i kartonger. Det är helt otroligt vad man kan samla på sig under tjugo år.
På morgonen så regnade det. I garaget så stod släpen fylld med mina grejor. Det var dax att flytta. Hela vägen upp regnade det, och jag hoppades på att det inte skulle läcka genom perseningen. Vi kom upp och det blev uppehåll. Inte för att det fanns tid till det. Det var bara att börja packa upp och springa upp och ner för trappan. Förresten jag bor på tredje våningen. Det blir jobbigt efter ett tag. Efter en och halv timme var vi klara, och min lägenhet ekade inte tom längre.
Dagen efter var så var det hejdå familjen. Ja, det var här hemlängtan satte igång. Fast det varde inte så länge. Jag hade för mycket annat att göra. Bekanta mig med området (mataffär) och hitta ner till centrala Borås. Plus städa i lägenheten. Det var helt enkelt en ny värld att bekanta sig med.
På måndagen började man på högskolan. Man fick nya kompisar och sprang runt med ett rep i händerna (introdutionen). Det blev vardagsmat att skriva medan man tittade på föreläsningar, och att klottra i blocket när det var tråkigt. Det blev även vardagsmat för mig att lyssna om lajv, vampyrerns sexliv och dricka te i överflöd (jag drack inte så mycket innan). Jag fick helt plötsligt laga all min mat själv, och börja tänka snålt. Jag fyllde snabbt min första bokhylla och fick sätta upp den andra för att lätta trycket.
I november upptäckte jag min kärlek till snö. Ja, snö. Det är kallt men vitt (i början i alla fall) och luktar gott.
Jag fick för mig att åka till UppCon, och om mindre än två veckor åker jag dit. Förhoppningsviss som Momo Hinamori.
En dag fick jag för mig att jag hade för lite diskutrymme, och köpte en extern hårddisk till. Det bistra är att den nästan är full av anime redan. Men jag ska försöka att titta på det mesta i vår. Mellan all litteratur och te.
I december kändes det som att jag åkte upp och ner i halva Sverige för att göra saker. Först för lucia och senare för jul och nyår.
Jag har även lärt mig att gött är ett väldigt bra ord. Man kan alltså använda det till det mesta.
Nej, nu känns det som att det mesta har blivit nerskrivet. Ni kan ju alltid läsa igenom allting dag för dag om ni vill det. Men det kan nog ta ett tag. Bara en varning. Så för nu, hoppas jag att det här året kommer att bli lika lyckat som förra, fast med lite mindre anime, för studiernas skull.
Snö, snö och snö. Ja, det är nästan en hel decimeter på marken. Det är jättehärligt och ljust ute. Det är bara det att väghållningen här i Borås lämnar stora önskemål. När en traktor har svårt att starta och sladdar lite när den ska över vägen, hur bra är egentligen vägen då. Nog med klagan.
